Hugo!

Tänk, när ett litet hjärta slutar slå.

Så många människor som fortsätter att älska dig ändå.

En mamma och en pappa utan sin son,

för oss blev du bara ett lån.

Ett lån som blev alldeles för kort,

för att du för tidigt från oss rycktes bort.

Hur kan livet vara så grymt?

image57

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0